Gester är bra på flera sätt. De kan hjälpa oss att tänka bättre och lösa problem genom att använda rörelse med ord. Dessutom kan gester göra det enklare att förstå varandra. Gesterna kan också hjälpa oss att förbättra vårt tal och uttal genom att betona ord med rörelser. Användningen av gester kan också göra vårt budskap mer engagerande och lättare att minnas.
Människor med afasi kan ha svårt att komma ihåg ord och använder ofta gester för att förklara sig. Vissa kan använda gester naturligt, medan andra behöver uppmuntran för att göra det.
Det är viktigt att uppmuntra personer med afasi att använda gester för att underlätta tal. Ny forskning visar att handgester kan förbättra kommunikationen, särskilt när talaren har svårt att uttrycka sig verbalt.
Studier har också visat att vissa gester, som ikoniska gester som matchar ordens betydelse, är mer effektiva än andra för att komma ihåg nya ord. Gester kan vara till stor hjälp, till och med enkla handrörelser, som att låtsas låsa med en nyckel, kan hjälpa till att komma ihåg ord.
Ny forskning visar att när talaren har svårigheter med tal, så fokuserar lyssnare mer på handgesterna för att förstå.
GES (Gestural Facilitation of Naming) är en behandling för afasi som använder gester för att hjälpa personer att komma ihåg ord. Det är en enkel och tillgänglig metod som kan användas för att förbättra kommunikationen och hjälpa personer med afasi att uttrycka sig mer effektivt.
Gester är ett bra sätt att förbättra kommunikationen med någon som har afasi. De behöver ingen speciell utrustning eller träning, och de är gratis och alltid tillgängliga. Både personen med afasi och deras vårdgivare kan använda dem för att förstå varandra bättre. Vanliga gester, som tummen upp/ned eller att peka på saker, är användbara för att uttrycka olika tankar och känslor. Att härma vanliga handlingar kan också vara hjälpsamt, som att göra en rörelse för att dricka eller sova. En platt hand som signalerar “stopp” kan användas om någon inte förstår. Det är viktigt att fortsätta prata samtidigt som man använder gester för att koppla ihop dem med deras betydelse.
Här är några vanliga gester och hur de kan användas:
Tummen upp/tummen ner: Denna gest kan betyda ja/nej, bra/dåligt, eller uttrycka känslor och preferenser.
Huvudnickningar: Används mest för ja/nej-frågor och är lätt förståeligt för alla.
Peka uppåt/nedåt: Bra för att visa mer eller mindre, högre eller lägre, som när du räknar siffror eller pratar om kvantiteter.
Peka i miljön: Om det du pratar om syns kan det hjälpa att peka på det, till exempel att peka på kylskåpet när du frågar vad de vill dricka.
Härma handlingar: Uttrycka handlingar som att dricka, äta, prata i mobilen, sova och köra bil.
Dessa exempel är bara några få, det finns många fler gester att använda. Du kan fortsätta att prata samtidigt som du använder gester för att hjälpa personen med afasi att koppla ihop dem med deras betydelse och göra det lättare för personer med afasi att kommunicera effektivt.
Referenser
Macedonia, M., Müller, K., & Friederici, A. D. (2011). The impact of iconic gestures on foreign language word learning and its neural substrate. Human Brain Mapping, 32(6), 982–998. https://doi.org/10.1002/hbm.21084
van Nispen, K., Sekine, K., van der Meulen, I., & Preisig, B. C. (2022). Gesture in the eye of the beholder: An eye-tracking study on factors determining the attention for gestures produced by people with aphasia. Neuropsychologia, 174, 108315–108315. https://doi.org/10.1016/j.neuropsychologia.2022.108315
Raymer, A. M., McHose, B., Smith, K. G., Iman, L., Ambrose, A., & Casselton, C. (2012). Contrasting effects of errorless naming treatment and gestural facilitation for word retrieval in aphasia. Neuropsychological Rehabilitation, 22(2), 235–266. https://doi.org/10.1080/09602011.2011.618306
Repetto, C., Pedroli, E., & Macedonia, M. (2017). Enrichment Effects of Gestures and Pictures on Abstract Words in a Second Language. Frontiers in Psychology, 8, 2136–2136. PubMed. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2017.02136
Rodriguez, A. D., Raymer, A. M., & Gonzalez Rothi, L. J. (2006). Effects of gesture+verbal and semantic‐phonologic treatments for verb retrieval in aphasia. Aphasiology, 20(2-4), 286–297. https://doi.org/10.1080/02687030500474898
